---

När vi skiljts åt mot varsin gate kollar jag på mobilen och det var 30 minuter innan vi skulle gå på planet. Jag hade stoppat in mitt headset och lyssnade på musik och Nikki samma, vi var helt osociala med varandra. Antagligen för att vi var båda väldigt trötta.
Efter ett tag hörde jag i högtalarna att det var dags att gå på planet. Jag knuffade lite på Nikki som hade slumrat till lite och sedan tog jag mitt handbagage och vi gick på.
Jag kollade en sista gång på mobilen innan jag stängde av den och jag hade inte fått något. Jag skickade iväg ett sms till mamma att vi var på väg hem och sedan slog jag av den och la mig till rätta och somna nästan på en gång.

När vi vi äntligen var framme gick vi av planet och jag slog på mobilen igen. Det plingade till och ett sms från Harry kom upp på displayen. "Jag saknar dig redan."
Jag saknade honom väldigt mycket jag också, jag ville bara inte inse det. Jag knappade iväg ett svar till honom och sedan gick vi och mötte mamma och pappa som kom för att hämta oss på flygplatsen. Dom skulle skjutsa hem Nikki till sig och sedan skulle vi ut och käka middag någonstans.

- Nå, var det kul i London nu då? Frågar pappa när vi äntligen hade bestämt bord och beställt vilken mat vi skulle ha på den nya kina resturangen i stan.
- Ja det var verkligen jätte kul!
- Vad gjorde ni annat än att gå på spelningen med det där bandet då? frågade han sedan av ren nyfikenhet.
- One Direction, Tom! rättade mamma och knuffade till honom lite för att retas.
- Vi shoppade, såklart.. Jag tvekade lite om jag skulle allt som hände egentligen jag jag höll andan och bestämde mig för att göra det, vad skulle hända liksom? - Och sen hände det en sak till.. Kommer ni ihåg hur vi verkligen ville på Kensington? sa jag och kollade på dom.
- Ja det är svårt att förtränga, ni vägrade ju bo på något annat och det var svindyrt! sa pappa.
- Jaja, vi ville bo där för att killarna skulle bo där, dom kollade seriöst på mig och jag såg att mamma hade ett litet leende på läpparna. Jag tror hon vet själv hur det är att gilla ett pojkband så mycket eftersom hon nog själv vart i den situationen. Jag berättade allt som hände, utom det med Harry för då skulle dom aldig tro mig. Fast det var ju rätt svårt att tro nu också men det verkar som dom faktiskt gjorde det.

Det hade snart gått en veckan sedan vi åkte hem från London, jag hade träffat Nikki några dagar och vi hade gjort det vi alltid brukar göra. Titta på film, ha myskväll och bara snacka massa skitsnack. Och såklart hade vi snackat om killarna, och Harry.
Jag hade smsat med honom näst intill non-stop sedan jag kom hem, om egentligen ingenting viktigt. Bara kallpratat och det hade fått oss att komma ännu närmre varandra. Vi har även suttit i telefon många timmar på nätterna när ingen av oss kunnat sova.
Under den senaste veckan hade killarna skaffat varsin lägenhet i London och gjort i ordning dom.
Jag satt i Nikkis säng och kollade i en tidning medan hon satt vid datorn och tweetade. Vi hade varit ute och shoppat och fikat på Starbucks innan vi blev för trötta och gick hem till henne. Helt plötsligt plingade det till i min mobil. Jag såg att det var Harry som smsat och jag tog upp mobilen i hopp om att Nikki inte märkt att jag fått sms.
- Vem fick du sms ifrån? frågade hon sedan.
- Harry... sa jag försiktigt.
När jag sa det vände hon sig om och flög till sängen.
- Vad skrev han!?
- Jag vet inte än.. Ska se, jag vände bort skärmen så hon inte skulle se.
När jag såg vad det stod fryste jag till och hon tog sedan tag i mobilen och vände den till sig och läste det..
- Oh my God!

---

Vill ni ha ett till kapitel idag så får ni ta och kommentera duktigt! :)